Havssköldpadda är det allmänna namnet på flera arter av sköldpaddor som tillbringar större delen av sina liv i hav och oceaner. De är vattenlevande arter som tillhör familjen havssköldpaddor (Cheloniidae) och dermochelydider (Dermochelyidae). Havssköldpaddor skiljer sig från land- och sötvattenssköldpaddor främst genom formen och strukturen på sina lemmar, som liknar simfötter och gör att de kan röra sig snabbt genom vattnet. Havssköldpaddor spelar en viktig roll i marina ekosystem och hjälper till att kontrollera bestånden av maneter och andra marina organismer. Tyvärr hotas många arter av havssköldpaddor nu av utrotning på grund av en mängd olika faktorer som oavsiktlig fångst, marina föroreningar, försämring av livsmiljöer och olaglig handel med ägg och skal.
Havssköldpadda målarbok
Information
- Arter: Det finns sju olika arter av havssköldpaddor: grön sköldpadda, lädersköldpadda, hakremssköldpadda, olivsköldpadda, gamsköldpadda, karettsköldpadda och platt ryggsköldpadda.
- Anatomi: Havssköldpaddornas lemmar omvandlas till simfötter, vilket gör att de kan röra sig snabbt genom vattnet. Havslädersköldpaddan är den enda art som inte har ett hårt, hornigt skal, utan snarare ett mjukt, läderartat skal.
- Näringslära: Havssköldpaddornas diet varierar mellan olika arter. Till exempel är gröna sköldpaddor huvudsakligen växtätare och livnär sig på alger och marina växter, medan karetter är köttätare och livnär sig huvudsakligen på maneter och andra ryggradslösa djur.
- Reproduktion: Havssköldpaddor återvänder till land för att lägga sina ägg. Honorna lägger sina ägg i gropar som de har grävt på stranden, och när de har lagt äggen täcker de dem med sand och återvänder till havet. Efter några veckor kläcks ungarna och tar sig ut i havet.
- Migrationer: Havssköldpaddor är kända för sina långa vandringar mellan födosöksområden och fortplantningsplatser. Vissa arter, t.ex. karetta, kan färdas tusentals kilometer.
- Förväntad livslängd: Havssköldpaddor kan leva mycket länge, till och med mer än 100 år. Många havssköldpaddor blir dock inte fullvuxna på grund av naturliga rovdjur och hot från människan.
- Risker: Havssköldpaddor är hotade på grund av en mängd olika faktorer som oavsiktlig fångst, marina föroreningar, försämring av livsmiljön, global uppvärmning och illegal handel med ägg och skal. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) listar de flesta havssköldpaddsarter som utrotningshotade eller akut utrotningshotade.
- Skydd: Det finns olika program och initiativ runt om i världen för att skydda havssköldpaddor och deras livsmiljöer. Det handlar bland annat om att övervaka häckningsplatser, skydda häckningsstränder, utbilda lokalsamhällen och turister samt minska de negativa effekterna av mänsklig verksamhet på havssköldpaddornas livsmiljöer.
- Ekologisk betydelse: Havssköldpaddor spelar en viktig roll i marina ekosystem. De hjälper till att kontrollera manetpopulationerna, vilket är viktigt för balansen i ekosystemet. Dessutom hjälper gröna sköldpaddor, som huvudsakligen livnär sig på marina växter, till att kontrollera tillväxten av marin vegetation.
- Interaktion med människor: Trots att havssköldpaddor skyddas hotas de fortfarande av mänskliga aktiviteter. Till exempel fastnar de ofta av misstag i fiskenät, vilket kan leda till att de dör. Dessutom kan kustutveckling och turism försämra havssköldpaddornas livsmiljöer.
Intressanta fakta
- Märkning av sköldpaddor: Forskare märker havssköldpaddor för att övervaka deras migration och beteende. Dessa märken hjälper till att samla in de data som behövs för att skydda dessa arter.
- Inkubatorer på öar: På vissa öar, t.ex. Galapagosöarna, finns det speciella inkubatorer för havssköldpaddsägg. På så sätt skyddas äggen från rovdjur och de unga sköldpaddorna har större chans att överleva.
- Biomagnifiering: Havssköldpaddor hotas av biomagnifiering av gifter som tungmetaller och PCB som ackumuleras i deras kroppar genom näringskedjan.
- Andning under vatten: Vissa arter av havssköldpaddor, t.ex. den gröna sköldpaddan, kan andas under vattnet genom en så kallad kloak, vilket gör att de kan stanna under vattnet i upp till flera timmar.
- Termoreglering: Havssköldpaddor använder en process som kallas termoreglering för att kontrollera sin kroppstemperatur, vilket gör att de kan överleva i varierande vattentemperaturer.
- Magnetiskt sinne: Forskning tyder på att havssköldpaddor använder jordens magnetfält som ett navigeringsverktyg under sina långa vandringar.
- Jorden som ägg: Havssköldpaddshonor lägger i genomsnitt 100-150 ägg per bo, men endast en liten andel av ungarna överlever till vuxen ålder.
- Sexuell dysformism: Könet på unga havssköldpaddor bestäms av den omgivande temperaturen under ägginkubationen. Högre temperaturer leder till att de flesta honor utvecklas, medan lägre temperaturer leder till att de flesta hanar utvecklas.
- Internationellt skydd: Havssköldpaddor skyddas av olika internationella avtal, bland annat konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES).
- Ceremoniell betydelse: I vissa kulturer, t.ex. den indianska kulturen, har havssköldpaddor stor ceremoniell och andlig betydelse. I vissa indianstammars mytologi bär t.ex. sköldpaddan hela världen på sin rygg.